Långt inlägg!
Sådär då!
Vi börjar baklängest - senaste tävlingen först, första tävlingen sist..
I lördags, 29/5, var jag och Pizzo i Tollstad och red LB:2 och LA:4 ( LA:4a för första gången) på tävlingen som Linköpings Ryttarsällskap hade anordnat.
I LB:2an så är jag halvnöjd. Fick honom inte riktigt avspänd på framridningen och väl inne på banan så envisades halva staketet med att blåsa omkull hela tiden, inte lätt för en nervig liten polle att hålla sig på mattan då inte. Med andra ord blev han en fiolsträng där inne.
Själva programet gick utan misstag, någon taktstörning i ena ökningen, några lite dåliga moment där det var farligt staket osv. Men allt som allt så hade jag endast 6or och 7or. Det är non första gången jag haft endast det, alla andra gånger (förutom senaste vinsten) har jag haft 5or och ofta sämre, även om det kan varit blandat med 8or. Alltid haft något misstag (förutom senaste vinsten....).
Så DET är jag nöjd med, ett allt som allt bra program även om jag hade kunnat få honom avspänd så hade det legat ett par 8or med där.
Slutade på 65,667% och det räckte till en vit rosett för 8:de placering.
Även om 65% är mitt mål (dumt att sika så lågt egentligen, men han är ju trots allt lite ostabil vad gäller nerverna. Och det är väl inte lågt för många, tänker ni nog nu, men i en lokal LB-klass så tycker jag det på just Pizzan är ett rätt befogat mål) i så lätta klasser så tycker jag gott att han hade kunnat skrapa ihop en 68%, minst, om bara staketet hade hållt sig på plats.
I LA:4an så var han SUPER (!!!!) på framridningen nästan hela tiden, gjorde asbra ökade galopper och kom tillbaka fint till arbetsgalopp och sedan in i samlad galopp rätt så fort utan att varken tappa bakben eller bli lång och nära att bryta av. Att plocka ihop honom efter ökningar utan att han blir lång ÄR ju något av det vi behöver träna som mest på. Men det satt som smäck!
Så kom vi in på banan, Allt kändes bra. Tills jag kom igenom hörnet som är innan man vänder upp (vänder ju upp i galopp från och med LA:3 och uppåt) där det varit en vattenpöl hela tiden. FAN I HELVETE (!!!!) så måste ju SJÄLVKLART underlaget släppa i hörnet och han slirar till och t o m kliver PÅ dressyrstaketet när han tappade balansen. Alla som vet hur Pizzan fungerar förstår ju vad det resulterar i: panik. Stolt över honom att han ointe skenade iväg utan bara tog ett större spång och blev fiolsträng, igen. Ännu värre än första gången inne på banan. Underlaget i det hörnet fortsatte släppa varje gång jag red genom där och paniken/spändheten fortsatte sitta i honom.
Programmet i sig är jag nöjd med förutom vissa saker, han blev oförstående i bakdelsvändningarna, han blev stark efter ökade galoppen, jag vände över för sent till förvänd (mitt fel; -2 poäng, attans!) och han var ständigt för hög i nacken - pga. spändhet, såklart.
Domaren är ingen favorit, hon är snål med poäng och har alltid varit. Men jag har ett befogat påstående om att hon favoriserar och dömer konstigt (jag förtjänade ingen placering, inget jag skriver av bitterhet).
Slutade på 54,146%, och det är snålt med poäng som säger Ej godkänd på t.ex. hans ökningar, som var superfina MEN hög i nacken (han går ju trots det alltid "i form"). Hon hade även satt poäng på en jag kände som var med med en 5a på ökningarna på en superfin dressyrhäst med kommentaren "rak i framknäna" - ryttaren till den hästen är själv domare och undrade hur en häst ska göra en ökning korrekt om den INTE blir rak i framknäna? Samtidigt som hon dömde detta till oss, med Ej godkänd, så dömde hon en vän till mig som hon gillar med 6or och7or på ökningarna då var ändå denna häst en gångartshäst hon inte vågade rida framåt på ännu - som varken gjorde någon markant ökning och som dessutom gick bakom lod.
Svär nästan igen, men det är så trist! Även om jag inte är en dålig förlorare så är det inte roligt att tävla när man blir totalt nerdömd och orättvist dömd. Jag kan ta att jag kom 8a av 11 starter, inga problem. Men då hade jag förtjänat att göra det med 58-60% i den klassen också! Målet allmänt för mina starter på LA nivå är 60%, om det är intressant att veta..
-
Nästa tävling som har passerat är Daikins hoppning i NFK, 23/5. Well, den här historian blir kort. Vi stannade nämligen ut os INNAN första hindret i 110, vår första klass. NFK har ju en stor gräsbana där tävlingarna hålls, som inte höll för vädret. Blev inte bättre av att det hade varit ett par hundra starter dagen innan på samma bana.
Först så var han super på framridningen inne i ridhuset, ute på framhoppningen spelades det fotbollsmatch precis bredvid. Daikin gick på 7dubbla spår och tittade ditåt, helt ofokuserad och helt uppe i varv. Väl inne på banan så insåg han att det var lera 5meter innan första hindret, det började suga tag i bakbenen på han 7meter innan. = han vågade inte ens gå in i det leriga/sunkiga underlaget utan gick bredvid. 2 ggr, och då detta var regionalt så var i alltså uteslutna. Tog ett sista försök och fick över honom, men det var knappt. Underlaget sög tag så mycket i benen på honom att det var knappt jag trodde det skulle gå även om han gav allt. Över kom vi trots allt efter en kraftansträngning.
Valde att stryka mig från 115klassen, smart av mig. 25% av starterna i 115 var uteslutna, 90% av dom på hindret som var borta vid 110klassens förstahinder. Pratade även med min tränare, Siri Swärd, och hon höll med - antingen är Daikin dödssjuk eller så är det underlaget som gör honom så så osäker.
Daikin stannar nämligen inte. Under det år jag haft honom, som urholkad spnikig omusklad, så hoppade han trippelbarrar på 120 stillastående om det är vad som behövdes, han tog hinderstödet och hoppade om det var vad som behövdes. Totalt på ett år har han stannat en +/- 5 ggr. EN enda gång på tävling har han stannat, när han debuterade 120 i sommras och hade slagit sig i benet på första hindet och helt enkelt hade för ont för att vilja hoppa fler breda maxade oxrar (banan var för junior DM, alltså rätt stor dessutom. Vi gick avd. B då).
-
Innan det hade vi Rappestads regionala dressyr, 13/5. Pizzan och jag ingick i div. 1 laget i dressyr, (2 rider LA:6, en MSV B:3, vi red såklart LA:6) men vi började med att rida en LA:3a. Det gick inget vidare, spänd spänd spänd, några missar, hård konkurrans. Slutade på 57(,något)%, inte det minsta nöjd!
LA:6an valde jag att rida på träns och inte kandar, i kandar är han lättare att få lägre i formen - hade behövts. SUPERFIN på framridningen först, sedan inne på banan så gick vi bredvid flaggstängerna där tråden slog och lät massor. Självklart gick han direkt upp och blev hög i nacken och spände sig. Vi hade några missar - ja, men jag var supernöjd med ritten!! Trots allt "andra debuten" för honom i LA:6 för första gången vet jag inte ens om jag tänker räkna som startad..
Det är han som alltid dömt ner Pizzan, han är stenhård, orättvis och jag kommer stryka mig om han dömer i fortsättningen. Det är nämligen så enkelt att Pizzan får en 6a, godkänt, på en rätt bra sluta. För att sedan i en öppna lägga huvudet 5cm på sned ibland (han tittar på staketet..) och BAM - en 4a. Jag menar, EN 4a (!?!?!?!??!?!) för att han lägger huvudet lite på sned men annars gjorde den SUPERBRA. Slutade på 52(,något)%, snååååålt. Tycker jag gjorde mig förtjänt av en 55%, hade ju som sagt lite misstag och hög i nacken vid en hel del tillfällen så för mer än 55% skulle det krävas en domare som låg lite högre och inte normalt. Konkurransen var extrem såklart, då det vad div. 1 och många som red LA:6/MVS B:3 och inte LA:3/LA:6 som jag.
Laget kom trots allt på en 2a plats i denna omgång, första omgången! Grattis till oss!
Bilder på dressyrtillfällena finns, kommer att lägga upp dom när jag har tid att gå igenom och ladda upp. Nu måste jag plugga (:
Smell ya'll later!
Vi börjar baklängest - senaste tävlingen först, första tävlingen sist..
I lördags, 29/5, var jag och Pizzo i Tollstad och red LB:2 och LA:4 ( LA:4a för första gången) på tävlingen som Linköpings Ryttarsällskap hade anordnat.
I LB:2an så är jag halvnöjd. Fick honom inte riktigt avspänd på framridningen och väl inne på banan så envisades halva staketet med att blåsa omkull hela tiden, inte lätt för en nervig liten polle att hålla sig på mattan då inte. Med andra ord blev han en fiolsträng där inne.
Själva programet gick utan misstag, någon taktstörning i ena ökningen, några lite dåliga moment där det var farligt staket osv. Men allt som allt så hade jag endast 6or och 7or. Det är non första gången jag haft endast det, alla andra gånger (förutom senaste vinsten) har jag haft 5or och ofta sämre, även om det kan varit blandat med 8or. Alltid haft något misstag (förutom senaste vinsten....).
Så DET är jag nöjd med, ett allt som allt bra program även om jag hade kunnat få honom avspänd så hade det legat ett par 8or med där.
Slutade på 65,667% och det räckte till en vit rosett för 8:de placering.
Även om 65% är mitt mål (dumt att sika så lågt egentligen, men han är ju trots allt lite ostabil vad gäller nerverna. Och det är väl inte lågt för många, tänker ni nog nu, men i en lokal LB-klass så tycker jag det på just Pizzan är ett rätt befogat mål) i så lätta klasser så tycker jag gott att han hade kunnat skrapa ihop en 68%, minst, om bara staketet hade hållt sig på plats.
I LA:4an så var han SUPER (!!!!) på framridningen nästan hela tiden, gjorde asbra ökade galopper och kom tillbaka fint till arbetsgalopp och sedan in i samlad galopp rätt så fort utan att varken tappa bakben eller bli lång och nära att bryta av. Att plocka ihop honom efter ökningar utan att han blir lång ÄR ju något av det vi behöver träna som mest på. Men det satt som smäck!
Så kom vi in på banan, Allt kändes bra. Tills jag kom igenom hörnet som är innan man vänder upp (vänder ju upp i galopp från och med LA:3 och uppåt) där det varit en vattenpöl hela tiden. FAN I HELVETE (!!!!) så måste ju SJÄLVKLART underlaget släppa i hörnet och han slirar till och t o m kliver PÅ dressyrstaketet när han tappade balansen. Alla som vet hur Pizzan fungerar förstår ju vad det resulterar i: panik. Stolt över honom att han ointe skenade iväg utan bara tog ett större spång och blev fiolsträng, igen. Ännu värre än första gången inne på banan. Underlaget i det hörnet fortsatte släppa varje gång jag red genom där och paniken/spändheten fortsatte sitta i honom.
Programmet i sig är jag nöjd med förutom vissa saker, han blev oförstående i bakdelsvändningarna, han blev stark efter ökade galoppen, jag vände över för sent till förvänd (mitt fel; -2 poäng, attans!) och han var ständigt för hög i nacken - pga. spändhet, såklart.
Domaren är ingen favorit, hon är snål med poäng och har alltid varit. Men jag har ett befogat påstående om att hon favoriserar och dömer konstigt (jag förtjänade ingen placering, inget jag skriver av bitterhet).
Slutade på 54,146%, och det är snålt med poäng som säger Ej godkänd på t.ex. hans ökningar, som var superfina MEN hög i nacken (han går ju trots det alltid "i form"). Hon hade även satt poäng på en jag kände som var med med en 5a på ökningarna på en superfin dressyrhäst med kommentaren "rak i framknäna" - ryttaren till den hästen är själv domare och undrade hur en häst ska göra en ökning korrekt om den INTE blir rak i framknäna? Samtidigt som hon dömde detta till oss, med Ej godkänd, så dömde hon en vän till mig som hon gillar med 6or och7or på ökningarna då var ändå denna häst en gångartshäst hon inte vågade rida framåt på ännu - som varken gjorde någon markant ökning och som dessutom gick bakom lod.
Svär nästan igen, men det är så trist! Även om jag inte är en dålig förlorare så är det inte roligt att tävla när man blir totalt nerdömd och orättvist dömd. Jag kan ta att jag kom 8a av 11 starter, inga problem. Men då hade jag förtjänat att göra det med 58-60% i den klassen också! Målet allmänt för mina starter på LA nivå är 60%, om det är intressant att veta..
-
Nästa tävling som har passerat är Daikins hoppning i NFK, 23/5. Well, den här historian blir kort. Vi stannade nämligen ut os INNAN första hindret i 110, vår första klass. NFK har ju en stor gräsbana där tävlingarna hålls, som inte höll för vädret. Blev inte bättre av att det hade varit ett par hundra starter dagen innan på samma bana.
Först så var han super på framridningen inne i ridhuset, ute på framhoppningen spelades det fotbollsmatch precis bredvid. Daikin gick på 7dubbla spår och tittade ditåt, helt ofokuserad och helt uppe i varv. Väl inne på banan så insåg han att det var lera 5meter innan första hindret, det började suga tag i bakbenen på han 7meter innan. = han vågade inte ens gå in i det leriga/sunkiga underlaget utan gick bredvid. 2 ggr, och då detta var regionalt så var i alltså uteslutna. Tog ett sista försök och fick över honom, men det var knappt. Underlaget sög tag så mycket i benen på honom att det var knappt jag trodde det skulle gå även om han gav allt. Över kom vi trots allt efter en kraftansträngning.
Valde att stryka mig från 115klassen, smart av mig. 25% av starterna i 115 var uteslutna, 90% av dom på hindret som var borta vid 110klassens förstahinder. Pratade även med min tränare, Siri Swärd, och hon höll med - antingen är Daikin dödssjuk eller så är det underlaget som gör honom så så osäker.
Daikin stannar nämligen inte. Under det år jag haft honom, som urholkad spnikig omusklad, så hoppade han trippelbarrar på 120 stillastående om det är vad som behövdes, han tog hinderstödet och hoppade om det var vad som behövdes. Totalt på ett år har han stannat en +/- 5 ggr. EN enda gång på tävling har han stannat, när han debuterade 120 i sommras och hade slagit sig i benet på första hindet och helt enkelt hade för ont för att vilja hoppa fler breda maxade oxrar (banan var för junior DM, alltså rätt stor dessutom. Vi gick avd. B då).
-
Innan det hade vi Rappestads regionala dressyr, 13/5. Pizzan och jag ingick i div. 1 laget i dressyr, (2 rider LA:6, en MSV B:3, vi red såklart LA:6) men vi började med att rida en LA:3a. Det gick inget vidare, spänd spänd spänd, några missar, hård konkurrans. Slutade på 57(,något)%, inte det minsta nöjd!
LA:6an valde jag att rida på träns och inte kandar, i kandar är han lättare att få lägre i formen - hade behövts. SUPERFIN på framridningen först, sedan inne på banan så gick vi bredvid flaggstängerna där tråden slog och lät massor. Självklart gick han direkt upp och blev hög i nacken och spände sig. Vi hade några missar - ja, men jag var supernöjd med ritten!! Trots allt "andra debuten" för honom i LA:6 för första gången vet jag inte ens om jag tänker räkna som startad..
Det är han som alltid dömt ner Pizzan, han är stenhård, orättvis och jag kommer stryka mig om han dömer i fortsättningen. Det är nämligen så enkelt att Pizzan får en 6a, godkänt, på en rätt bra sluta. För att sedan i en öppna lägga huvudet 5cm på sned ibland (han tittar på staketet..) och BAM - en 4a. Jag menar, EN 4a (!?!?!?!??!?!) för att han lägger huvudet lite på sned men annars gjorde den SUPERBRA. Slutade på 52(,något)%, snååååålt. Tycker jag gjorde mig förtjänt av en 55%, hade ju som sagt lite misstag och hög i nacken vid en hel del tillfällen så för mer än 55% skulle det krävas en domare som låg lite högre och inte normalt. Konkurransen var extrem såklart, då det vad div. 1 och många som red LA:6/MVS B:3 och inte LA:3/LA:6 som jag.
Laget kom trots allt på en 2a plats i denna omgång, första omgången! Grattis till oss!
Bilder på dressyrtillfällena finns, kommer att lägga upp dom när jag har tid att gå igenom och ladda upp. Nu måste jag plugga (:
Smell ya'll later!
Long time no see
Var ett tag sen sist! Får göra en update efter helgen om alla tävlingar som har varit och hur allting gått sedan sist (ink. tävlingen som kommer på lördag då).
Under tiden ska jag bara säga att Pizzo hoppade lugnt och fint som aldrig förr idag! (!!!!!!!)
Inte en enda gång tog han fart, varken före eller efter. Han fattar galopp när det är lite större men har 2 galoppsprång i fin lugn balans och landar i lugn galopp så det är snarare bra - att han känner att han kommer över utan problem.
Avslutade med att galoppera över en ensam bom på marken med honom, då var han uppe i varv och tyckte det var kul att ta i lite extra. Så när han låg lite stort på markbommen där dem flesta hästar skulle sträcka på sig lite bara och försöka kliva över bomen och inte märkvärt mer än så, så gör Pizzan ett kraftsprång med bakbenen som om han skulle kliva av inför ett 130räcke för att ligga lagom med nästa språng över bomen - engagerad häst!
Har fina filmer på hoppen i mobilkamera-kvalité som får komma upp så fort jag har tid. Bjuder på 3 st dåliga bilder från filmen så länge (:
Hindret är 105cm.
First up: bara för att visa vilka klipp han gör med bakbenen innan han kliver av.
Under tiden ska jag bara säga att Pizzo hoppade lugnt och fint som aldrig förr idag! (!!!!!!!)
Inte en enda gång tog han fart, varken före eller efter. Han fattar galopp när det är lite större men har 2 galoppsprång i fin lugn balans och landar i lugn galopp så det är snarare bra - att han känner att han kommer över utan problem.
Avslutade med att galoppera över en ensam bom på marken med honom, då var han uppe i varv och tyckte det var kul att ta i lite extra. Så när han låg lite stort på markbommen där dem flesta hästar skulle sträcka på sig lite bara och försöka kliva över bomen och inte märkvärt mer än så, så gör Pizzan ett kraftsprång med bakbenen som om han skulle kliva av inför ett 130räcke för att ligga lagom med nästa språng över bomen - engagerad häst!
Har fina filmer på hoppen i mobilkamera-kvalité som får komma upp så fort jag har tid. Bjuder på 3 st dåliga bilder från filmen så länge (:
Hindret är 105cm.
First up: bara för att visa vilka klipp han gör med bakbenen innan han kliver av.
Pizzo i språnget:
Pizzos fantastiska bakbensteknik:
Och så här såg det ut för ett år sedan eller något: överhoppar, eller?
NYRK 2/5
Har visst glömt att lägga in bilderna från Kiladalen. Så dom kommeri slutet av detta inlägg efter bilderna från helgens tävling.
I söndags var alltså jag och Daikin och hoppade på Nykyrkas regionala tävlingar.
Lille storbusen gick 110 och debuterade även i 115.
110cm klassen: Daikin kändes superfin på framridningen, hoppade hus och vi hittade alla distanser bra. Inne på banan gick allt superbra, inte en distans blev fel och inte ett enda hinder, till sista hindret. Där man kom in i en kombination och sedan ca. 4 språng på båge till ett räcke, in i kombinationen som var rätt trång försökte jag få ihop honom – resultatet blev att vi kom skitstort in i kombinationen. Jag tappade tyglarna och lyckades mer eller mindre fånga dem mitt i någonstans. Med alldeles för långa tyglar och vända en så stor och ung häst på så liten tid efteråt så insåg jag snart att vi skulle hamna mitt i infångarna och därför väjde jag och lade en volt, för att sedan hoppa sista hindret superfint. Självklart irriterande att en sådan sak som att tappa tyglarna ska ”förstöra”, jag hade annars blivit minst (endast genom att 0a grunden) 9e placerad av 9 placerade, hade garanterat kommit bättre än så då dom sistplacerade låg på 0+17, 0+12. Tidsfel får inte Daikin, stannar gör inte Daikin, och jag kan tänka mig att vi hade 0+0at eller möjligtvis haft ett pet i omhoppningen annars, 0+0 hade räckt till sämst 4e placering. Attans! Dock när det är en så pass ung häst så finns det ingen anledning till att försöka trycka in honom när man ligger så fel och riskera att han får ta en rejäl smäll, så gärna vill jag inte vinna. Jag är supernöjd över hela ritten i övrigt.
115cm klassen: På framhoppningen så hade vi lite svårare att hitta distanser på räcket nu, skulle tro att det beror på att han var lite trött och därför tappade fokus. Däremot kändes han inget trött i rytm, språngkurva och framåtbjudning. Superhärligt att känna att han fått upp konditionen och musklerna kommer på plats. Väl inne på banan så tog jag vägen invid domartornet till första hindret, som tidigare skrivet så tappade han lättare fokus och glömde helt att det var hoppning som gällde – till han var 2 språng framför första hindret. Vi kom därför riktigt nära och han hann inte riktigt upp ordentligt, en rivning. Första hindret är ändå det lägsta och lättaste hindret och att det var ett skitpet känns rätt bra trots allt. Den hade lika gärna kunnat ligga kvar.. Resten av banan tog vi med superfina, stora språng och utan problem, endast en gång till under banan kom vi på lite dålig distans så han fick ta i lite mer. Det löste vi finfint ändå! Kändes något ofokuserad genom hela banan, tittade sig mest omkring och insåg att hindret fanns där lite för sent men tillräckligt tidigt för att jag skulle kunna få honom fint på hindret och hoppa bra. Är hur nöjd som helst, får mycket bättre språng på högre hinder då han står emot lite mer av egen maskin och jag mer kan rida honom in i språnget. Det var även hans debut i 115cm och vi var endast ett skitpet från en 0a.
Nu är det dags för en massa bilder, först ut: Pizzo och jag i Kiladalen! Jag är för lat för att lägga ned tid på att redigera och zooma i alla bilder, inga klagomål för då ska ni få se på fan.
I söndags var alltså jag och Daikin och hoppade på Nykyrkas regionala tävlingar.
Lille storbusen gick 110 och debuterade även i 115.
110cm klassen: Daikin kändes superfin på framridningen, hoppade hus och vi hittade alla distanser bra. Inne på banan gick allt superbra, inte en distans blev fel och inte ett enda hinder, till sista hindret. Där man kom in i en kombination och sedan ca. 4 språng på båge till ett räcke, in i kombinationen som var rätt trång försökte jag få ihop honom – resultatet blev att vi kom skitstort in i kombinationen. Jag tappade tyglarna och lyckades mer eller mindre fånga dem mitt i någonstans. Med alldeles för långa tyglar och vända en så stor och ung häst på så liten tid efteråt så insåg jag snart att vi skulle hamna mitt i infångarna och därför väjde jag och lade en volt, för att sedan hoppa sista hindret superfint. Självklart irriterande att en sådan sak som att tappa tyglarna ska ”förstöra”, jag hade annars blivit minst (endast genom att 0a grunden) 9e placerad av 9 placerade, hade garanterat kommit bättre än så då dom sistplacerade låg på 0+17, 0+12. Tidsfel får inte Daikin, stannar gör inte Daikin, och jag kan tänka mig att vi hade 0+0at eller möjligtvis haft ett pet i omhoppningen annars, 0+0 hade räckt till sämst 4e placering. Attans! Dock när det är en så pass ung häst så finns det ingen anledning till att försöka trycka in honom när man ligger så fel och riskera att han får ta en rejäl smäll, så gärna vill jag inte vinna. Jag är supernöjd över hela ritten i övrigt.
115cm klassen: På framhoppningen så hade vi lite svårare att hitta distanser på räcket nu, skulle tro att det beror på att han var lite trött och därför tappade fokus. Däremot kändes han inget trött i rytm, språngkurva och framåtbjudning. Superhärligt att känna att han fått upp konditionen och musklerna kommer på plats. Väl inne på banan så tog jag vägen invid domartornet till första hindret, som tidigare skrivet så tappade han lättare fokus och glömde helt att det var hoppning som gällde – till han var 2 språng framför första hindret. Vi kom därför riktigt nära och han hann inte riktigt upp ordentligt, en rivning. Första hindret är ändå det lägsta och lättaste hindret och att det var ett skitpet känns rätt bra trots allt. Den hade lika gärna kunnat ligga kvar.. Resten av banan tog vi med superfina, stora språng och utan problem, endast en gång till under banan kom vi på lite dålig distans så han fick ta i lite mer. Det löste vi finfint ändå! Kändes något ofokuserad genom hela banan, tittade sig mest omkring och insåg att hindret fanns där lite för sent men tillräckligt tidigt för att jag skulle kunna få honom fint på hindret och hoppa bra. Är hur nöjd som helst, får mycket bättre språng på högre hinder då han står emot lite mer av egen maskin och jag mer kan rida honom in i språnget. Det var även hans debut i 115cm och vi var endast ett skitpet från en 0a.
Nu är det dags för en massa bilder, först ut: Pizzo och jag i Kiladalen! Jag är för lat för att lägga ned tid på att redigera och zooma i alla bilder, inga klagomål för då ska ni få se på fan.
Också är det dags för Daikins bilder från NYRK.
