Tove (AKA Tuten/Tutten/Tuttve/Tovetut/osv) propsar på att jag ska uppdatera.
Så läget sen sist med de små kära pållarna kommer här..
Och inlägget till ära som innehåller TVÅ ofrivilliga avsittningar så får jag väl lägga upp den enda bild jag fångats på när jag ramlar av (blev skitirriterad på mamma att hon slutade fota när hon såg att jag var halvvägs av - jag ville ju ha en på mig mitt i luften)!



PIZZAN..


.. åkte jag av!

Alla som känner Pizzan vet att det är att föredra att inte låta honom vila mer än nödvändigt för att försöka hålla energi och spändhet "inom ramarna". Jag fick alltså halsfluss den 27e oktober och kunde inte rida, så Pizzo stod fram till den 31e så jag var TVUNGEN att rida - vi hade nämligen sadelutprovning på Sharpman.
Efter 7 provade dressyrsadlar (som ingen av dem åkte fram som förr, däremot glappade bak) gick vi över till hoppsadel. En Prestige Versialle 16", tyvärr svart då brun bara fanns i 17" som annars var mycket snyggare, låg som smäck på lill-Pizzan och fick då följa med oss hem.

NOTE1: Jag åkte av Pizzan i den sadeln när jag skulle börja hoppa, ett missförstånd mig och P emellan - sträckning i ryggen och stesolid + naprapatbesök i 14dagar blev följden.

NOTE2: Hon som provade ut sadeln med oss sa att jag aldrig fick sälja Pizzan! Hon hade nämligen aldrig sett en häst som hoppade så bra (120 med fram och 140 med bak när hindret var 70..), inte heller någon med så fin utstrålning och tyckte att han hade väldigt bra dressyrkvalitéer även om det mest var en spänd häst som snurrade runt på volten där, då deras ridhus inte är större än en volt.



.. kom in i trotsåldern!

Den dressyrsadel jag har tyckt legat helt okey på Pizzan provade vi såklart på Charpman och den låg superbra förutom lite glapp bak, vilket inte gör något om man utsätter honom för då och då. Så med jämna mellanrum försöker jag låna en i stallets sådan sadel, som jag sitter som en gud i!
Denna lånar jag då främst på träningar för Annette Solmell, och denna gången så kom Pizzan på att man kan protestera när det blir jobbigt! Högergaloppen har alltid varit hans enklaste sida och gångart, lättast att komma åt honom såklart nu. Jobba LIIIITE mer sa matte, ICKE sa Pizzan. Följden blev en rodeo-dressyträning!

Galoppera på en 20x20volt gick skit. Varje gång på öppna delen så gjorde han Grand Prix-byte, fortsatte i förvänd galopp och drog på en sparka-så-högt-det-går-serie á 7 galoppsprång i rad. Nu kan vi säga att Pizzan har en jävla kraft i bakbenen, och att sitta på honom i dressysadel när han busar är åthelvete svårt. Jag kan utan att överdriva säga att jag 30ggr på den halvtimman trodde jag skulle tugga grus.
Tillslut så lyckades vi i alla fall komma överrens om att om jag håller upp händerna skithögt och inte använder benen alls utom en dutt med ytterskänkeln när vi ska svänga och sen gör en lite mindre volt... Ja då går han i GP-form och jobbar som en GP-häst istället! Riktigt härlig känsla!



.. gör ytterliggare ett framsteg i hoppningen!

Ohja! Veckan efter den senaste filmen jag la upp här så var jag hos Siri igen, denna gången hoppade jag FÖR Siri, dagen efter rodeoträningen. Lite rodeo inledde vi med denna dag med, men i hoppsadel och utan sporrar är det så mycket lättare att komma förbi. Bara lätta lite på rumpan och peta till med ytterskänkeln och fortsätta envisas så löste det sig.
Själva hoppningen var på ett sätt väldigt stort framsteg och på det andra ett i längden stort framsteg. Han tog nämligen mer fart denna gång än på filmen, dock på filmen tidigare så har jag medvetet lagt honom i undertempo och då tar jag bort allt det jobbiga arbetet för honom så han håller sig lugn och hoppar mjukt och fint. Denna dag fick han jobba ordentligt hela tiden och gå i ett hyffsat lågt tempo men med mycket bakbensarbete.
Respons: såklart att han drar lite mer. Men samtidigt så kom vi så långt i det att vi ändå fick honom att lyssna och gå bra trots att han tände till. Han hoppade även tittiga hinder, konstiga svängar och en jävla massor banor (nästan bara banor).
Mamma glömde dock filma, fast jag gav henne kameran innan jag satt upp..



.. annars har han .. ridits för A.S någon gång sedan dess, och annars bara allmänt ridit. Trotset är bara då och då när han tycker det är jobbigt, och mest lite studsande. Kanske skulle vara mer om jag hade dressyrsadel oftare, vi får väl se!
Idag gick han som en klocka, igår galopperade vi i halvmeterhög snö. Gjorde tydligen susen för jag fick honom bra som aldrig på länge idag! Dessutom fick jag ta bort fårskinnspadden under nya sadeln för jag har tyckte den legat sådär senaste tiden och nu visar det sig att det bara tog 3v med ny sadel innan han lagt ut mankmusklerna så mycket att den behöver korrigeras! Kul, även om jag tröttnat på sadelkorrigering hit och dit efter i år! Nu ser vi fram emot att få en dressyrsadel som ligger bra och i 16"!


DAIKIN..


.. har det inte varit några större saker att dokumentera..
Hans ben håller på och dummar sig, är han lindad hela natten och i hagen så är det fint om han står utan sedan och sen står lindad över natt och i hage igen, osv. Men eftersom vi inte direkt kan kika ut genom dörren och se stallet så står han lindad på det benet hela tiden förutom när vi är där och rider och pysslar.
Vi vet inte varför det svullnar upp om han är olindad, men misstänker att det är de såren han har som spökar, eftersom båda våra hästar bli väldigt svullna för minsta lilla sår (även om det går bort när vi rider eller omd et är lindat osv).
De sårskorprna har nämligen inte sett ut som de borde, utan varit väldigt tjocka, "mossiga" och varit ungefär 1/3 hår, 1/3 skinn och 1/3 skorpa. Så jag tröttnade på skiten och slet bort så mycket jag kunde av det dag för dag, och har sedan haft alsolsprit på en kompress vid såret innanför lindan. Nu är alla såren nästan helt läkta efter denna process under en längre tid och jag tror vi ska prova att ha hans ben olindat vilken dag som helst igen.

Halt har han däremot inte varit alls, utan han är under igångsättning! Eller nu är han väl igång. Han har förlorat mycket muskler men rids som vanligt även om kraven är lite lägre och passen kanske nååågot kortare tills det att musklerna är på plats igen. Han är igång nog att gymnastikhoppas innan vi åker utomlands i alla fall (20 dagar kvar nu !!!!) och sedan är det upp till Siri, som de ska stå hos under de 3 veckorna förhoppningsvis, att muskla och hoppa honom.

Han har gått 3 träningar för A.S han med sedan han sattes igång och sköter sig superbra! Även om det är back to basic och bara bakben- och ryggverksamhet som fokuseras på, och inte att lära honom fler rörelser som vi började med i somras.



.. Förutom det så har jag även hoppat Irene Slättengrens häst Mauritz 2 gånger, och ska väl göra det regelbundet som betalning för sadellånet och för att hon inte kan hoppa själv.
Första gången var det bara att lära honom att gå FRAMÅT (välutbildad dressyrhäst med föööööör lite framåtbjudning) och inte krypa intill varenda hinder. Då hade jag inte heller ridit fram honom själv utan hon bad mig av impuls att hoppa upp efter hon ridit fram. Trixade lite med någta knep och fick någa bra språng.

Andra gången red jag fram själv och körde på full farrt från början, och till slut låg han som en ponny i svängarna utan att jag bad om det, och riktigt sökte upp och drog mot hindren. Först fick jag trycka på rejält för att få rätt avstånd, mot slutet så drog han och gick t o m på ½ språng för lite istället. Riktigt kul att känna skillnaden så fort. Höjden var aldrig över 70-80cm då han inte är hoppad sen i våras, utan det tar vi nästa gång - bara avslutar med något högre.
Något mer som hände andra gången var att han brallade av mig! Någon öppnade dörren och han tog tillfälle att försöka få av mig, brallade á la tjurrodeo (aldrig sett/känt någon bralla så förut!), och när jag såg MIN SKO flyga av och insåg att jag inte hade något att trampa ner i längre, samtidigt som sargen närmade sig (som jag av erfarenhet inte är att rekommendera att landa i..) så släppte jag helt enkelt taget. Landade nedanför sargen, tappade andan och skrattade hysteriskt samtidigt. Ett blåmärke på skinkan och en rolig avramling, check!