Imorgon är det tävling. LB:2 och LA:3 med Pizzan, första start 17.45 för mig så är ingen tidig morgon, fint! Blir väl däremot hyffsad sen kväll och sedan upp tidigt söndag för tävling med Daikin, 100 och 110 i LFK.

Filmer från lite hemmahoppning med båda igår, gick väl godkänt med båda. Ett av sprången med Pizzan är det bästa någonsin, räcket i galopp.. Ni får väl titta själva!

 

Daikin, kombination. 110cm in och 130cm ut. Kommer lite fel.

 

Pizzo, travframhoppning. Superfin.

 

Pizzo, lite mer travframhoppning..

 

Pizzo, hopp i galopp. Ca 110cm, språnget jag menar måste vara bland de bästa någonsin på honom med tanke på hastighet osv. Med lite fin brallning på slutet (:

 

Pizzo, oxer - här började han stressa lite lite. Ser ni på hastigheten, efter detta språng gick det utför..

 

Efter lite om och men och trixande fick jag honom hyffsad lugn igen och vi tog ett lite högre räcke, 120cm och han lyssnar finfint på förhållningen innan även om han hoppar med dålig rygg..

Har lyckats sova lite lite senaste nätterna, skitkasst men något. Vaknar ständigt och drömmer massor med saker, men all sömn är sömn - jag klagar inte!?

Fikat med Lousie var värt att bli rånad (ja, vad ska man annars kalla det när det kostar 200 spänn för en fika), hon åker till London igen om 2,5 vecka och under tiden hon är där planerade vi att jag och syster ska dit och shoppa och festa. Kommer bli nice!
En snabb plan var dessutom att fira min födelsedag där om L fortfarande är kvar där då, ännu mer party!
Ett måste är att ta en resa upp till Sthlm och hälsa på min älskade Kela någon helg snart.
Tävla och träna ska man hinna med också.

Hur hinner man allt?

I övrigt sitter jag endast och tycker det är hysteriskt roligt med "kom på ordet och vinn"-TVprogramet som är igång just nu, stackars liten snubbe som stått där i en 20 minuter nu och försökt övertala Sverige om att ringa in. Inte ett enda samtal har han fått, haha!
Även om det finns någon annan jävel som jag som sitter och "ser" skiten just nu och funderat på att ringa in så ångrar de sig garanterat tack vare hur han som är programledare ser ut i håret. Jag menar, come on - siste mohikanen?

Ska se om det finns något krubb jag kan hantera utan att riskera dödsfall, därefter sängen.
Ska ge mina mardrömmar mardrömmar inatt..

Take that, bitch!

FYFAN VAD JAG HATAR ATT TA BILDER PÅ MIG SJÄLV!
Tack för fåfängs-fjortis-stämplandet av mig själv? Jag som tycker att borsta håret är en bedrift att orka med..
Men vad gör man inte för Tove.. Ja vad gör man inte för Tove?

Fika på stan med Louise min kusin nu, nice! Bra tag sedan man träffa henne.
Sedan stallet, som alltid.

Tove tycker jag bloggar för lite, och för lite bilder/filmer osv, och borde bry mig om att fixa bloggen.. Men det känns ju inte så viktigt att göra den snygg när allt jag skriver är trams och hästsaker någon gång i veckan just nu?

Meeeeen i riktig bloggtjejs-anda á la "jag satsar på en mille läsare om dagen endast genom att skriva hur förjävlig jag är och vad jag gör om dagarna", så tänkte jag dra ännu ett sådant ointressant inlägg: "Vad som hänt i detalj med en bild på mig nu".

Here I go..

Lördag var som sagt en trevlig fest hos Petra-plutten. Kom inte riktigt hela vägen hem därifrån, inte mig emot, man sover ju underbart med sällskap! (Har jag berättat om min idé med att sätta ut kontaktannonser om personlig nattebjörn så att man alltid har någon som håller om när man ska sussa?)
Startade alltså söndagen med att vakna "hos främmande" - utan att kunna andas. Vacker med sprayat hår i en äckelklump i nacken och med världens förkyldning så tog jag mig hem, utan jacka.
Hade bestämt fått för mig att jag glömde den redan hos Petra men dumförklarade mig väl istället med att åka hem utan fast den fanns där jag åkte från.. I could care less!

Hemkommen var man pigg som ett litet troll som hittat löss hos grannen och dundrade på med partymusik och mat i hela-laget-runt-stil. Ingen baksmälla här inte!
Det bar av till stallet, lillgubben P skulle gå dressyrpass för Annette Solmell - gick helt underbart!
Svävade hem som på moln, satte mig i soffan och insåg hur omöjligt håret kommer vara att trassla ut. Beslutade mig för att inte ens försöka. Det är mer än okey att se skit ut en dagen-efter-söndag, det bevisade jag redan när jag vaknade. (Förlåt om man skrämde livet ut sovpartnern genom att se ut som en söndertuggad uggla på morgonen där)
Spenderade resten av söndagen till min vardagliga syssla - hetsätning, aka tröstätning.

Sov några timmar, sedan tog mig några timmar att först med en utredningsborste få håret någorlunda kontrollerat. Sedan vanlig borste, sedan hårtvätt, sedan 24liter balsam och sedan lämna hårinpackning i - som fortfarande sitter i. Värt att veta är att hjälmen knappt gick på på söndagen där då håret fick stå hur det ville..
Mor och jag skjutsade far min till flyget, glidaren åker till Brasilien i 2 veckor nu. Vi ska tydligen sälja 2 tomter där och då passar han på att ta semester samtidigt, tack för att du frågade om man ville följa med förresten. Sol hade ju absolut suttit fel nu..
Stallet, P gick underbart och mamma red D.
Kommer hem, Oscar och syster sitter och grubblar i soffan. Vi ser film, skrattar och allt därmellan.
Fortsätter, en film till.
Mat..
Mat..
Mat..
Mat.

Nu sitter jag och käka flingor direkt ur paketet, mjukisbyxor och BH (varmt med mer på när man har laptopen i knät i några timmar samtidigt som man FLITIGT äter). Känner mig gravid, magen är svullen och står rätt ut, förstår hur oemotståndlig man måste vara nu.

Hm, ja. Önskar att man kunde säga att man är engagerad i inlägget. Men jag tror jag satsar på att vara så tråkig som möjligt idag istället, känner som om det ligger närmare till hands.

I onsdags invigde Pizzan och jag kandaret. Läskigt att få på sig tyckte lillkillen, men efter +/- 10 minuter så gick det riktigt bra att rida på det! Jag hr däremot för små lillfingrar för att det ska vara behagligt att hålla i tyglarna så som sig bör, ska prova nästa gång att ha de på ett annat sätt. Fungerar säkert finfint!

Torsdag var det hoppning på schemat. Jag och Petra hoppade lite hemma (Pigge gjorde sin bästa insats någonsin) och Daikin tyckte det var skitroligt, märks att han kommit igång med kondis och muskler mer nu för nu drog han bara järnet på 5,5språng där det skulle vara 7. Gick hyffsat ändå, ska fråga Siri nästa gång jag hoppar för henne vilket bett hon tycket vi ska ha och sätta på hans andra träns. Tänkte att något liiite skarpare bett kanske kan fungera att ha endast när man hoppar. Jag är ju inte mycket för skarpa bett egentligen så i får väl se. Tog några språng upp mot 1,30m och när han väl lyssnar och ligger bra så går det skitfint och lätt.
Pizzan gjorde en finfin insats när vi hoppade efter att jag var klar med D, Han tycker ju det är så så roligt så jag tog bara några få hinder lite lätt och sedan höjde vi upp ett räcke upp till och med 1,20m och det är löjligt så lätt han har för sig att hoppa. Jag känner inte att han tar i det minsta när han klipper 1,20 räcket och dessutom är 20-25cm över det. Han landar och jag gick in på en volt i hörnet så studsar han runt runt och småbockar som en idiot flera varv (:

Igår, lördag, var det Petras 25års fest. Maskeradparty i Hollywood stil, riktigt kul (: Så snodde en bild från Jimmys face. Marilyn Monroe och Lady Gaga! Tack för kvällen Petra, och alla andra också!

Idag har varit en toppendag.

Som en dröm där man springer över en äng i sommaren och fjärliarna fladdrar vackert och man hittar vilda hallon.
Som när man lyckas med något man aldrig brukar klara av.
Som när man hör en partylåt man älskar spelas när man är ute, och man hoppar upp och skinkorna skakar vare sig man vill eller inte.
Som när man skrattar så man gråter i sitt bästa sällskap.

/Tjej som just lärt sig tvärtomspråket. Eller i detta fall INTE lärt sig det - om jag nu ska vara tvärtom, eller inte ska vara tvärtom?

Lite fler tävlingar jag funderar på.. Väntar på prop. på en del som annars låter intressanta som inte står med här.

Daikin, hoppning:

2/4 - 100 och 110 i Kinda (med Disa och Ida som sällskap), lokal inne.
eller
4/4 - 110 och 110 i Vikbolandet, regional inne. Det som gör att jag funderar på Kinda istället är att första 110 startar 0900 och andra 1300 = lång dag, lång tid mellan.

2/5 - 110 och 115 i Nykyrka, regional ute.

23/5 - Norrköping (NFK) regional ute. Funderar på att starta antingen 110 och 115, eller 115 och sedan 120 klassen som endast är bed. A med samma bana som 115.


Pizzan, dressyr:

24/4 - Skärlunda regional, ingen prop.

8-9/5 - Vikbolandet lokal/regional. ÅF-dressyrCup. (klasser: lör B2, A3, A6, MSVB2. Sön B3, A4, MSVC2, MSVB3)

Hallå i stugan!

Startade dagen med att korkskruvslocka håret, by no reason at all, och FYFAN vad mycket hår jag har (välkommen till björnligan hälsade Amanda)!!!! Har tagit mig 40 min att komma från ena örat och frammåt bara..

Tips dessutom: Håret blir typ hälften så långt som vanligt och gör det helst inte INNAN du ska åka och rida (även om det bara är 1/6del av huvudet som du hunnit göra innan du åker ut).

Ni får ursäkta nyvakenhet + 2 nätter med samma smink på bilderna. Ser inte direkt fräsch ut just nu (;
Och resultatet ska inte vara mega skruvar, ska dra ut de lite och fixa till sen..Men man måste börja någonstans.

Ska vara en duktig bloggare och skriva EXAKT vad i minsta detalj vad som hänt mig idag..

• Startade dagen med att svettas som en gris. Fråga mig inte varför.

• Råkade sparka hunden i huvudet i ett desperat försök att ta av mig täcket. Skuldkänslor!!!!

• Tog fram boken och uppdraget för att plugga, skrattade mig själv rakt i ansiktet och startade facebook och msn istället.

• Tog hunden på promenad, avslutade det hela med att simma/hoppa genom 1,20m djup snö i ca 40m. Ej frivilligt.

• Försökte mig på matlagning, slutade med vaniljsås som lunch. Inga fler kommentarer.

• Såg slutet på 4 filmer, som jag alla hade sett förut.

• Red Daikin.

• Frös.

• Satte mig och långsket med KillBill soundtracket på Spotify, och självklart Facebook i högsta hugg.

• Tvättade händerna innan jag skrev detta.

Nu väntar dagens första fasta föda, sedan PARTY.
När jag är full som ett jävla svin och lösbrösten sitter på ryggen så tänkte jag ta mig hem och PLUGGA.

Helt okey att vara groggluder idag tjejer, det är ju faktiskt lill-lördag....

Var och shoppade med far och syster igår, blev en hel del fina saker (; Och ett par varma skor idag! Kollat på några klockor också och hittat 3 stycken jag väljer mellan.. Michael Kors, D&G eller DKNY. Lutar mest åt DKNY hållet faktiskt..

Annars har jag klippt mig, ingen större skillnad men mer mörka slingor osv. Syns skitdåligt på bilderna, men jag gjorde ett försök!

Lördagens tävling inställd igen, precis som förra gången för vädret.
Söndagens tävling tror jag kommer bli inställd (deras lördagstävling är det i alla fall) och blir den inte det så tänker jag ändå utnyttja mitt sjukintyg från "avsittningen" och skita i det hela.
Vad jag tycker om kyla vet vi ju alla redan.

Istället hoppar Petra/Pingu och jag/Daikin söndag hemma på Solla. Bara några få hinder. Duktig Daikin gick super idag, efter att jag varit lite förbannad för att han dummade sig i början. Som sedan gick skitbra efter ett tag, jädrans häst.. Pizzo hade tappsko fram, fick med andra ord stå.. Jädrans häst, igen!

Alltså - det finns inget att säga eller göra när det är såhär ute. Skitväder, svårt och kallt att ta sig någonstans, bara ansträngande att ens borsta håret när man ändå ser ut som en tomtenisse det börjat mögla om som tomten glömt ute i vintern.

Fredag slutade alltså med hockey- (4-2 mot Vitryssland i OS, YAAAAY) och filmkväll - ensam.
Lördag ska jag träffa Kim, söndag fika med Jesper. Sedan återgå till sängen och soffan.
Och plugget.
Måndag är det plugg igen..

Hästarna gick skitfint idag båda två. Antar att jag ska vara överlycklig som kommit så långt. Främst med Pizzo, och jag är stolt till en viss del - jag vet att jag har gjort ett rätt bra jobb med tanke på utgångsläget, vad folk än tycker så är jag rätt stolt över honom och min utveckling av honom.

Folk som ser honom nu har ingen aning om hur han var 1 år innan jag flyttade till Solla, så som han var då var som sagt knappt en häst. Folk som såg honom innan och ser honom nu förstår nog mer, verkar som det - all respons man fått från folk "från förr". Uppskattande att höra att man faktiskt gjort något bra av det hela lilla energi-rädlsa-paket jag köpte.

Daikin är mer lättutvecklad, men även där tycker jag att det går framåt tillräckligt för att säga att jag gör ett bra jobb mestadels av tiden. Han är inte så "lätt som han ser ut" vilket fok som ridit honom vet, mycket häst med långa bakben som gör honom framtung och stor som ett fartyg. Hoppar med världens ryggteknik och har inga problem att hoppa 1,30 för Siri med 20cm marginal så jag nästan åker av.

Han har lärt mig otroligt mycket som jag kan använda mig av på Pizzo. Det är inte det lättaste att hoppa Pizzo (eller rida alls) och att rida Daikin och lära MIG mer på honom, hur en häst SKA hoppa, inte en häst man aldrig kan lita på (litar på att han inte stannar eller försöker ha av mig nu, men inte på hastigheten och att det inte blir farligt att hoppa) eller påverka, utan hur det faktiskt ska vara. Har gjort mig till en bättre ryttare, har gjort mycket för mig och Pizzo.

Har nog mest Siri Swärd att tacka, för framstegen med båda (och för att hitta Daikin åt mig). Så duktig tjej och bra på att förklara och se hur jag ska påverka allt så att det som jag kan kämpa med hemma och få till i slutet av et pass kan hon få mig lösa till på 10 minuter. Skapligt ÖVERlycklig att jag får chansen att träna för henne som egentligen inte är tränare eller direkt tränar andra.

..Men ibland rinner verkligheten ikapp mig med alla mina problem, fyskiska problem leder till psykiska och det tar över. Ibland undrar jag varför jag fortfarande kämpar mot blodsjukdomen, alla problem den för med sig, mot underviktighet och sömnbrist och ångest och stress och spänningshuvudvärk. Varje jävla dag är det ju ändå det samma. Och skulle jag lyckas lösa de där jävla blodvärdena någon gång och faktisk räknas som någorlunda frisk så kommer jag alltid behöva kämpa för att hålla kvar värdena på rätt plats och för att inte få ångest (och absolut ingen mer panikångest).

Det tar mer på krafterna på mig än vad det ser ut och än vad jag låter folk tro/inse.
Jag hatar när folk tycker synd om mig, pratar jag om det säger jag allt hellre lättsamt och skämtar om det.
Jag hatar att känna mig svag, fysiskt och psykiskt. Och jag är en stark tjej egentligen, på båda sätten. Gnäller helst inte i onödan över riktiga saker. Jag är nog rätt så jävla bra ändå, bra tjej.

Om allting fysiskt bara löste sig så skulle jag rule the world. Eller i alla fall Linköping (som om det är en merit, men ändå?).

/ Tjej som inte riktigt bröt ihop ikväll men gav upp försöket till ett vanligt liv ett tag.
/ Tjej som tackar Amanda för att vara en grym vän som lyckas få mig på bättre tankar utan att vara en snuttigull-tjej som ska tycka synd om mig och få mig att inte känna ensam - utan bara är en grym vän som snarare egoboostar.
/ Tjej som sedan gav upp igen.
/ Tjej som ska satsa på i alla fall någon timmas sömn inatt, med lite mer hopp igen efter ett kort breakdown.

Godnatt.

Känner mig helt slut. Har skrattat halva natten, kramp i mage och käkar och nära att brista i gråt. Tänker vara en duktig flicka och bara se EN film nu innan jag går och dregglar bredvid kudden.

Ska imorgon eller övermorgon ringa min handledare och be att få börja plugga på halvtid t o m mars månad. Därefter heltid igen om det går som planerat.
Bara drar ihop sig inne i bröstkorgen av prestationsångest redan nu. Håller andan..
Inget annat än MVG är godkänt. Nu kör jag på igen. Pappas flicka ska göra pappa stolt nu.

....

Oh, nu har hunden fått hicka. Ska sitta och stirra på henne en kvart.

Har skavsår på knäna.

Okey, tips från proffsen.
Dessa fungerar garanterat:

1. Bara dra tag i killens skjorta och säga "nu går vi", kan från säkra källor däremot säga att en biefftekt av detta kan vara att de förväntar sig lite väl kinky dominanta saker när ni väl ligger i bingen.

2. Säg som följer:
Jag: - hej, ska vi trolla?
den: - haha, vaa?
jag: - aah, vi ligger med varann, sen försvinner du.

3. Säg som följer:
Jag till snygg kille som går förbi/kommer fram: - Du, du behöver inte ens säga något - Du har redan hela inne.

För alla oss för självgoda tjejer för vårat eget bästa finns också, som min kära Mentholmusen upptäckt, sidan på facebook kallad "Kvinnor i allmänhet" med sånna fina och kloka statusuppdateringar som t.ex detta:

"Tjejer i allmänhet 2010 började helt perfekt, jag levererade dubbel-orgasm och killen gick direkt efteråt. La in en snus och somnade till Seinfeld. Det här året kan bara bli brilliant."

"Tjejer i allmänhet läser sina barndomskompisars statusuppdateringar med förakt. Ni borde skriva som det är istället! T.ex "är fortfarande en ful & korkad idiot men numera även skuldsatt & olyckligt gift"

"Tjejer i allmänhet listar årets tre dealbreakers: 1. Bockskägg, 2. Tumring, 3. Långa gitarrnaglar. Bubblare: röra huvudet i takt till "sommaren är kort". Tjejer i allmänhet ligger hellre med djur än att behöva stå ut med ovanstående."

"Tjejer i allmänhet vaknade tidigt. Gick hem utan att säga hejdå. Tjejer i allmänhet har glömt ett & annat H&Mörhänge i sina dagar..."

Skulle kanske inte ha sabbat hela bloggen INNAN jag hade den andra i alla fall klar med bilder osv. Men skitsamma.

Dåligt med skrivande = Inget vettigt som hänt eller som rör sig i hjärnan på mig.

Uttråkad, gör då vad jag alltid gör - Äter.
Otroligt att man kan äta så mycket som jag gör och inte gå upp i vikt, 45,6 kg vägde jag imorse. Antar att det är rätt okey, verkar ligga stilla på 45-47kg nu, inte nere på 43 längre och då är det väl godkänt.

Jag gör om bloggen så nej, det är inte din dator som är seg och får den se ut som skit.. Idéer behöver tid och tålamod att genomföras, inte klart i natt alltså.

Annars så har jag haft en totally shitty day. Vaknade och var allmänt elak mot folk, om folk så smekte mitt ego så var det bitska fina kommentarer tillbaka. Tror nästan jag fick en kille att gråta ett tag.
Gjort nästan ingen nytta idag, dressyr med Pizzo lite och det gick helt okey. Jag orkar bara "ordentligt" ett litet tag sen säger ryggen ifrån, musklerna orkar inte när det gör så ont. Nu godis och godis och cola och mer godis.

Jag HATAR att vara såhär svag. Att vara svag av järnbrist är en sak, då kan jag på ren vilja och envishet tvinga mig att klara av vad som helst och sedan efter när jag är klar så skakar jag som ett asplöv och eventuellt svimmar, beroende på hur stor ansträning jag tvingat mig genom. Men nu när det är såhär i ryggen, gör ont och jag bara känner mig svag och det gör så ont så jag inte kan tvinga mig att klara det längre tider. Hatar det.. Känner sig otillräcklig och kan inte ens mocka mer än 3 skitar innan hela kroppen känns slut. Uäääh.

Förresten har jag fått in svaren från nya blodprovet och mitt feritinvärde har ökat (normal 9-30, december 1,2 och nu ca 4-5) men något annat värde var skit. Tror det var något som visade för hur mycket nya röda blodkroppar man producerar som nu låg på skit istället.. Jag är lite nyfiken på varför jag dessutom alltid har för mycket vita blodkroppar, som ingen har något svar på.

Måste lätta lite på hjärtat. Hjärnan kokar över av tankar på mig vareviga dag..

På söndag är det alltså Alla Hjärtans Dag.

Har lite blandade känslor för det. En del av mig (den största delen) vill bara running down the streets screaming fuck the world och klä mig i svart, sminka mig svart och hårt, lägga in arg musik i iPoden och sätta mig på stan och kasta ägg på alla kärlekspar. Och nej, inte av avundsjuka på alla som har någon de är kär i.
Den mindre delen av mig vill bara köpa så mycket Alla-Hjärtans-Dag-chockad som det finns, klä mig i något sött rött och krypa upp i soffan och gråta stilla medans jag tänker "why me..? What if..?".

Alternativet är att skaffa mig en egen date och låtsas vara ett kärleks-barn. Men något med hela den här dagen får mig att bara tycka kärlek är överskattat. Vilket det nog egentligen är i vissa tillfällen, och grovt underskattat i andra tillfället. Men jag förstår mig ändå inte på det där med dejtning, och det vore väl dumt att krossa någon liten krakes hjärta på just den dagen av alla dagar?
Haha, ondskan i mig fick det nästan som plan nu när jag väl tänkte på det.. Kanske borde bjuda ut någon av de jag verkligen avskyr i tysthet och sedan bara förstöra hela dagen för denne? Fast det vore nog under min värdighet att ens låtsas som jag gillar någon jag egentligen önskar inte fanns. Går inte, blir kortslutning i hjärnan på mig om jag försöker vara trevlig mot folk jag avskyr. Tur att man har kontrollen att inte slå de man endast ogillar, hade blivit väldigt många jobbiga situationer och oftast vinner man på att inte tappa kontrollen..

Jag ska sluta fundera på sånt trams nu.

Det finns inget bättre än djur, utan att låta som en kärring med 78 katter hemma nu.
Men deras kärlek är villkorslös, vad kan vara finare än det?

Kan förresten tillägga på mitt förra ledsama inlägg att skadorna inte slutade där.
Upptäckte ett stort sår inne i munnen där jag måste bitit mig när jag ramlade och lyckades peta på tills det blödde. Sedan halkade jag i stallet och slog sönder halva knät, helvete. För att sedan ha en häst på över 600kg ståendes på min tå utan minsta lust att flytta på sig under en hel evighet (okey kanske var typ 30 sekunder men det KÄNDES längre!). Kommer hem och funderar lite samtidigt som jag sitter med en kniv i munnen, bara för att lyckas trycka uppden rätt i gommen så det störtblöder där också. Efter det har det varit lugnt med skador, endast min jävla spänningshuvudvärk som dykt upp igen.
Måste. Sluta. Bita. Ihop. Käkarna. FÖRIHELVETE.

JAG ORKAR INTE MER!!!!!!!!!!!!!!!!!!!
OHHHHHHHHHH
JÄVLA
SKIT
DAG
!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

Jag bryter ihop, det är inte kul längre!!!!

Lyckades sova 3h från kl 4, vaknar alltså 7 och ligger i en bassäng av svett medans jag fryser som ett asplöv i vattenpöl, dör av smärta i ryggen och släpar in lite handdukar och lägger mig på, och några på ovansidan för insidan av täcket är ju såklart också dyblött. Orkade bara inte. Somnar om, vaknad 2 timmar senare och ligger nu i ett HAV av svett.. Skriker och går upp, har nt i ryggen och visar sig ha 39graders feber, ger upp sängen, sätter mig i soffan med tjocktröjor och morgonrockar och allt.
Saker börjar lugna ned sig när smärtstillandet fungerar för dagen, livet blir lite lättare och jag tar en dusch och tvättar håret, nice! Även om nyllet ser ut som skit så är håret i alla fall rent nu.
Trodde jag.
Som stel som man är kliver på nedersta trappsteget i trappan och i ett försök att inte skada ryggen när jag ramlar baklänges (var på väg uppför alltså) landar jag med bakhuvudet rätt i väggen.
Blod.
Skrattar åt mitt eget patetiska försök till att ha ett liv idag och går för att ta en toarulle och hålla där det blöder. Fanns självklart ingen öppen toarulle och jag ska försöka få upp det där HELVETET. Men de är ju fan i mig barnsäkert eller något, fick inte upp toarullen och bröt ihop.
Skrek rätt ut att jag orkar inte mer fan jävla äckliga #%@¤&! osv medans jag med all kraft slänger rullen i väggen så hårt jag kan.
För ni vet väl att det alltid känns bättre om man tar sönder något? (därav att jag förbrukar så många mobiler per år, hehe..)
Bara det att det känns inte bättre, för en jävla toarulle KAN inte gå sönder.

Kvar att göra idag:
- gå ut med hunden = kan ramla ned i en brunn ellernågot, och dö.
- hoppa Daikin med Petra och Pigge = kan ramla av och dö.
- äta mat = kan sätta i halsen och dö
- endast existera = verkar kunna resultera i att dö.

Ska börja ha vadslagning om pengar på mitt huvud. Vad tror ni, tar det 15 min eller 15 dagar innan jag faktiskt dör? Smsa in ditt bud och tid+datum, lägsta insats 100 spänn.

I övrigt imponeras jag över kommunikationen i familjen, eller ja pappa är ju i Thailand. Mamma vet jag inte vart hon tog vägen. Örebro eller Sthm eller Jönköping 1-2 dygn (vad det nu var). Poängen är att när jag går och lägger mig sätter jag en post-it lapp på kylskåpet där jag kluddat "lämna pengar till onlinepizza" (ni vt hur jag är med matlagning, hade jag försökt mig på det idag hade jag GARANTERAT dött) och sedan när jag vaknar så har hon tejpat upp några sedlar bredvid min post-it.
Tack mamma, jag slipper i alla fall svälta! = ett mindre sätt att dö på (:

AMANDA                           säger (13:46):
om dig får dig att må bättre har jag snart inte rakat bena på en månad, du kan ju tänka dig resten, haha
jNFR! säger (13:46):
.. fick mig må lite bättre faktikst.
jNFR! säger (13:48):
fast det kan man inte dö av
AMANDA                           säger (13:48):
säg inte det, kanske blir kardborre-effekten och jag fastnar i typ en gatukorsning i rusningstrafik

Jepp, jag red Pizzo för Sissi idag. Gick helt okey under omständigheterna, nu har jag suttit och hållt tillbaka tårarna för fullt efteråt däremot..

MEN! Jag fick en ny BFF: Dexofen!
Som jag bara för att jag fotade min förra vän som nu får ligga på hyllan och vila, så var jag tvungen att fota min nya. Och efter det övade jag på att le, haha. Eller.. Jag snarare jämförde små och stora leenden, vill ni se? Okeydå, för att jag är en så bra vän!

Voíla! I löööv u honey, I lövlövlöv uuu!

Nu vidare till leenden, first up är ett ryck-i-mungiporna-leende och sedan blir det "värre och värre".

Fick till och med in ett MEGA smile längst ned!

Till och med en segergest tittade in i slutbilden!

 

Nu ska jag krypa till kojs, min rygg skriker efter att få ligga ned efter att ha ansträngt sig idag. Trist att ligga i sängen när man inte kan sova, kanske har tur idag och somnar ändå, men letar upp lilla Speja och lägger på magen så kan jag roa mig åt hennes snarkningar.

Later! (:

Jag och min nya bästa vän tänkte bara kika in och tala om hur trist det är att inte kunna sova, och ännu värre när man inte kan sova pga smärta och allra värst att smärtan gör att du ändå inte kan roa dig nu när du måste vara vaken ändå.

Därför får vi se, jag kanske är en dålig vän och dissar min nya bästis redan imorgon för en ny bästis.. En starkare och bättre bästis.. Hoppas på övertalningsförmågan! (pray for me)